÷ sigurþr : la^ua^r(þ)r · sændir : kuæþi(o) -- · guþs o^k sina : s(m)iþ : (þ)ina : uildi : k : ha^ua : um
ua^pnabunaþ : dt : --- : spio(t) : (a) : a--an a^lnum : iarns : ær : ek : sændi : þir : mæþ : ioani :
øra : nu : er : þa(t) : bøn : min : ai biþia : þik : at : þu : sir : mer : a^uþbøn : nu : um : þæta : mal : i
in : æf : þu : girir : nu : min : uilia : þa : ska^lt : þu : sa^nna : uinga^n : ua^ra : ha^ua : i gægn : nu : o^k : iamnan

Sigurd Lavard sänder hälsnngar, Guds och sina. Ditt smide för vapen vill kungen [eller jag] ha, spjut av 18 alnar järn, som jag sänder här med Johan Øra. Nu vill jag be dig att göra som jag ber i detta, och om du nu gör min vilja ska du få vår äkta vänskap nu och för alltid.

Runpinnen från före år 1248 finns i Bryggens museum i Bergen. Informationen i museet berättar att den är skriven av kung Sverres äldste son Sigurd Lavard (c:a 1175 - 1200) och därmed är ett unikt dokument. Sigurd nämns i Sverres saga, där han omtalas som vek och feg. Kanske runpinnen kan ge en annan bild av honom?

Foto © Christer Hamp 2016-06-15

[ Större bild ]