kerþar ' ok ' ulfr ' ok ulbiarn ' ok ' abiarn ok runi + þair ' litu hakua ' stain ' at ' iarl faþur sin ' arfriþ(r) at ' bonta sin

Gärdar och Ulv och Holmbjörn och Åbjörn och Rune, de lät hugga stenen efter Jarl, sin fader, Arnfrid efter sin man.

Runstenen står rest på en åker 100 meter söder om väg 282. Den är känd sedan 1600-talet, och står sannolikt på sin ursprungliga plats

Foto © Christer Hamp 2008-05-11

[ Miljö | Större bild | U 956 | U 958 ]