Konsten och livet

Ett konstverk lever sitt eget liv, skilt från det liv det får när det blir till. Jag vill att de som betraktar mina tavlor genomgår en andlig förvandling eller att de känner den glädje och den spiritualitet jag har överfört till dem. Jag vill att de förflyttas till ett tillstånd av mystisk kontemplation, att de kan se eller minnas skönheten i havets färg, i sjöarna, i himlen eller ett landskap.

Jag vill att de upplever en djupare, intensivare verklighet. Som konstnär tillhör jag en generation som låter sig svepas med av instinkten och som arbetar under det undermedvetnas diktat. För mig är det ett sätt att frigöra mig och göra mig oberoende av etablerade regler. Jag gör det jag vill göra, utan att bry mig om strömningar, det som för tillfället är inne. Jag skapar min konst och vill bara att betraktaren ska njuta, glädjas och känna med det jag erbjuder.

Jag älskar naturen, havet, kärleken och sorgen, jag accepterar tacksamt varje detalj som varje dag ger mig, varje hörn på gatan, varje träd på landet, varje plats i världen. Mina tavlor är ibland en gåta för mig. Jag har skapat dem, och liksom barn överraskar de mig ständigt med något nytt, som framträder i deras dagliga mognad. Jag hoppas att de kommer att bli väl mottagna. De har fått det bästa jag kan ge just nu.