Jag älskar Stockholm, det är en vacker stad, jämförelsevis tyst och lugn och med mycket grönska och vatten. För en tid sedan upptäckte jag till min förvåning några platser som verkat bara "bli över" vid stadens stora omdaning från 60-talet och framåt. Meningslösa, fula baksidor.
När jag lite mer systematiskt började söka upp det fula i Stockholm för att fotografera det, stod det snart klart vad det är som gör delar av Stockholm till en öken, ett slagfält, ett ingenmansland om man bara ser det - inte från den vackra framsida som det är så lätt att hålla sig till om man känner stan - utan tittar runt hörnet, till baksidan: Trafiken.
Jag har ingen färdig lösning på hur man kan skapa en människovärdigare tillvaro i Stockholm, jag har inte tagit ställning till om ytterligare trafikleder på vissa ställen kan göra saken bättre på andra håll. Jag har bara förbluffats och fascinerats av den fullkomligt vansinniga miljö vi har skapat oss för att få ett bättre liv.
|
|
Stockholms stadsmuseum 16 februari - 31 mars 1996
|