8:göter:ok:22:norrmen:po:
:opdagelsefard:fro:
winland:of:west:wi:
hade:läger:wed:2:sklar:en:
dags:rise:norr:frå:denå:sten:
wi:war:ok:fiske:en:dagh:äptir:
wi:kom:hem:fan:10:man:röde:
af:blod:og:ded:AVM:
fräelse:af:illy
har:10:mans:we:hawet:at:se:
äptir:wore:skip:14:dagh:rise:
fråm:denå:öh:ahr:1362

Stenen uppges ha hittats av den svenskfödde bonden Olof Ohman på hans gård nära Kensington, Minnesota, 1898. Sedan dess har en stundtals hetsig debatt förts om huruvida stenen är vad den utger sig för att vara - ett minnesmärke från år 1362. Den etablerade runexpertisen betecknar inskriften som ett falsarium från 1800-talet.
Jag delar deras mening, och tror att man kan utgå från omständigheterna kring stenens föregivna tillkomst:
En liten grupp skandinaver befinner sig så långt hemifrån som någon någonsin har varit. De har anfallits och många av dem har dödats. De är långt från sina skepp, som vaktas av en grupp lika stor som den som just slagits ihjäl av indianer. I den situationen är det inte rimligt att de sätter sig ner och ägnar flera dagar åt att producera ett monument över sin strapatsrika färd.
Man kan också jämföra stenen med inskriften på ett ok från Älvdalen (se länk nedan), gjort år 1907. De runor som används där är identiska med dem på Kensingtonstenen, inklusive siffrorna. Det sannolika förhållandet mellan de två inskrifterna är enligt min mening att de kommer ur samma tradition och att båda har tilkommit kring sekelskiftet 1900.
Stenen är fotograferad under utställning på Historiska museet i Stockholm.

Runorna ovan är satta med mitt eget typsnitt Runic Kensington CH, som kan laddas ned här nedan:

Foto © Christer Hamp 2003-11-02

[ Större bild | Ok från Älvdalen | Ladda ned Runic Kensington CH | In English]