hiuku þir hilfniks milum hna : en i hafn þesi þir min eoku runar at haursa buta kupan a uah
riþu suiar þita linu
fur aþum kul uan farin
trikiar istu runar [a rikan strin]k hiuku × þair × isk ... rlifr litu auka × ui l roþrs × lanti × b ... a × sun iuk × runar þisar
ufr uk ... ii sti a uan farn ×

Höggo de honom
i härskarans mitt,
men i denna hamn höggo männen runor efter Horse, en bonde god, vid viken. Anbragte svear detta på lejonet. Han förfor med klokhet, guld vann han på sin färd.
Kämpar ristade runor,
[på rikt sirad slinga] höggo.
De Äskil (m.fl. och [To])rlev läto hugga väl, som i Rodrsland (Roslagen, sjökusten) bodde. N.N., son till N.N., högg dessa runor.
Ulv och N.N. målade [efter Horse.(?) Guld] vann han på sin färd.

Bilden visar Historiska museets gipsavgjutning av marmorlejonet från Atens hamnstad Pireus, som senare förts till Venedig. Runorna är ytterst svårlästa, och texten har tolkats på vitt skilda sätt, se de andra sidorna om Pireuslejonet. Denna tolking är Erik Brates (Pireus-lejonets runinskrift, Antikvarisk tidskrift för Sverige 20:3, 1914).

Foto © Christer Hamp 2003-04-06

[ Högersidan | Vänstersidan ]